DISC-analys

Vad kan DISC-analysen användas till?

Under det senaste året har flera artiklar skrivits om boken ”Omgiven av idioter”, av Thomas Erikson. Boken fått motta en hel del kritik, där Erikssons kompetens som författare och vetenskapsman kritiserats. DISC är inte framtagen av Erikson, han har däremot gjort den känd genom att skriva en bok om den. På Kunskapspartner arbetar vi med DISC och ser det som ett värdefullt verktyg som belyser individers beteendestilar på ett intressant, kreativt och roligt sätt. Med detta inlägg vill vi kort berätta varför.

Var kommer DISC-analysen ifrån?

DISC-analysen är baserad på Willliam Moulton Marstons forskning från 1920-talet. DISC-modellen som används idag påbörjade 1956 av en industripsykolog som heter Walter Clarke. Han arbetade med en checklista medan självskattningsanalysen som vi använder idag utvecklades 1970 av John Geier, där vi arbetar med adjektiv.

Syftet med DISC-analysen

Syftet med DISC-analysen är att förstå sig själv bättre i relation till sin omgivning. Genom att synliggöra individuella beteendepreferenser kan verktyget stärka grupper och företag genom att skapa en bättre förståelse av individers unika beteendestilar. DISC-analysen är en förenkling av verkligheten som kan underlätta komplexa diskussioner kring beteenden.

Ett gemensamt färgrikt språk

DISC-analysen är lätt att ta till sig med sitt färgsystem. Färgsystemet bidrar till att skapa ett gemensamt språk, som på ett lättsamt sätt kan möjliggöra feedback och diskussioner mellan människor. Istället för att tala om varandra utifrån adjektiv som kan missförstås och uppfattas som kritik, kan vi använda färgsystemet. Till exempel kan, ”Per, nu tycker jag du är lite envis, vi kommer ingenstans!” ersättas av ”Per, kom ihåg att jag är väldigt röd i min profil och behöver lite tempo. Jag upplever dig som väldigt grön just nu”.

Ett väl fungerande team

Ytterligare en fördel med DISC är att det kan underlätta arbetet på arbetsplatsen genom att utveckla ett mer välfungerande team. DISC-analysen bidrar till att medarbetare lär känna varandra bättre. Det kan i sin tur bidra till ett större förtroende bland medarbetare och ett bättre samarbete. Förtroende är en specifik grundpelare för ett fungerade samarbete och team.

Det är viktigt att bära med sig att DISC bara är en modell som omöjligt kan synliggöra hela sanningen. För att få mest utav analysen måste läsaren själv sortera vad hen anser är relevant.

Takeaway

Vi kan säga vad vi vill om Eriksson som författare och vetenskapsman. Intresset för DISC och gruppdynamik har han däremot lyckats väcka genom en bok som tilltalar allmänheten och synliggör utmaningar som kan uppstå mellan människor. Det tycker vi på Kunskapspartner är bra. På Kunskapspartner är vi certifierade att göra DISC-analyser på individer och grupper. Hör av dig för mer information.

Källor:

Wallace & Clarke (September 1956). ”The Activity Vector Analysis as a Selector of Life Insurance Salesmen”. Personnel Psychology. 9: 337–345.

Merenda, Peter F. (January 1965). <52::AID-JCLP2270210115>3.0.CO;2-K ”Self description and personality measurement”. Journal of Clinical Psychology. 21: 52–56.

Berens Linda V. (2001) ”Understanding yourself and others, an introduction to interaction styles”, Telos publications